Pallning av fenkölad segelbåt
Pallningens botten måste vara bred och stabil. Därför använder man bockar och dessa bockar ska vara så kraftiga att de med bred marginal orkar bära upp den avsevärda belastning som kan komma att förorsakas av regn, snö, is och häftiga vindar.
Om den mark som bockarna ställs på inte har en hård yta, bör bockarna ställas på plattor av grov plywood eller annat lämpligt material som ger stor bäryta. Bockarna ska också fästas vid underlaget så att de inte kan komma på glid.
De flesta moderna segelbåtar är fenkölade och fenkölen har för liten anläggningsyta för att båten ska stå stadigt på sin köl. Fenkölade båtar kan mycket gärna ställas i vagga. Vaggans markbredd bör då vara minsta lika stor som båtens bredd i vattenlinjen. Den måste bestå av en stabil bottenram med kraftiga balkar avsedda som pallning för kölen.
I denna bottenram ska stöttorna fästas. De ska dessutom stagas i ramen med rejäla bult-, skruv- eller spikförband såväl tvär- som långskepps och utgöra en sammanhängande stöttande enhet.
En riktigt konstruerad vagga av trä eller stål med betryggande dimensioner är det säkraste och skonsammaste sättet att stötta en båt. Stödpunkterna mot skrovet bör helst ligga mitt för skotten. Stöttornas tryck fördelas med hjälp av väl fastsatta plattor (mellanlägg) av trä eller metall. De allra flesta båtar, även de som stöttas i vagga, måste vila på kölpallningen med hela tyngden. De får inte hänga i sina vaggor eller på stöttorna.
Används stöttor av typ Seaquip eller liknande måste de vara sammanlänkade med kätting och stöttor och kätting måste efterdras. Marken de står på måste vara hård.
Moderna segelbåtar med plan botten akter om kölen kräver extra stöttning av akterskeppet för att förhindra att tyngden orsakar sprickor i de längsgående bottenstockarna.
Pallning av långkölad segelbåt
Den långkölade båten pallas normalt under ballastkölens för- och akterkant. En lång köl innebär att problemen med sättning i långskeppsriktningen minskar. Dock måste båtar med kraftigt överhäng i förskeppet ges en extra pallning under förskeppet. Likaså krävs pallning för båtar med långt överhäng akterut.
En riktigt konstruerad vagga av trä eller stål med betryggande dimensioner är det säkraste och skonsammaste sättet att stötta en båt. Stödpunkterna mot skrovet bör helst ligga mitt för skotten. Stöttornas tryck fördelas med hjälp av väl fastsatta plattor (mellanlägg) av trä eller metall.
De allra flesta båtar, även de som stöttas i vagga, måste vila på kölpallningen med hela tyngden. De får inte hänga i sina vaggor eller på stöttorna.
Justerbara rörstöttor måste användas med försiktighet. För att fungera väl måste deras anläggning mot bordläggningen vara så nära 90 grader som möjligt och de måste stå på hårt underlag.
Stöttor som står fel kan böjas och knäckas om båten utsätts för tryck från sidan. Stöttning långt in under båten ger dålig stabilitet, lika väl som en vagga med för liten markbredd.