Sjösjuka – tips på hur du undviker att må dåligt på sjön

Vad är sjösjuka och varför blir man sjösjuk?

Sjösjukan uppstår när hjärnan får motstridig information från kroppens sinnen. Balansorganet i innerörat registrerar rörelser som ögonen inte uppfattar, eller tvärtom, vilket skapar en konflikt och stressreaktion i kroppen. Detta gör att hjärnan blir ”förvirrad”, vilket kan leda till illamående, yrsel och andra obehag.

Låt oss anta att man är ombord på en båt och inte ser ut. När båten lutar uppfattas detta av våra balansorgan och vi kanske också känner det genom att vi får svårt att hålla balansen. Ändå uppfattar vi ingen skillnad med synen, allting inne i båten följer ju med i rörelsen och därför uppfattar kroppen detta som en konflikt. Det är denna konflikt som tros vara anledningen till att vi upplever rörelsesjuka. När vi sitter i en biosalong, gärna längst fram, kan samma fenomen uppstå. Vi ser något som rör sig på bioduken som inte uppfattas av varken balansorganen eller musklerna i kroppen, då uppstår också en konflikt.

Skillnaden mellan sjösjuka, åksjuka och rörelsesjuka

Åksjuka, sjösjuka och rörelsesjuka är i grunden samma fenomen.

• Sjösjuka drabbar personer som befinner sig på båt eller fartyg.
• Åksjuka uppstår i bil, buss eller tåg.
• Rörelsesjuka är det övergripande begreppet för alla typer av sjukdomskänsla som orsakas av rörelse eller sensorisk konflikt, inklusive flygsjuka och VR-illamående.

Vem drabbas?

Sjösjuka kan drabba alla, även personer som annars inte brukar bli åksjuka. En del människor klarar sig nästan alltid bra. Andra har bara ännu inte utsatt sig för förhållanden där man kan bli sjösjuk. Men en sak är klar, sjösjuka är en fysisk reaktion och inte någon självförvållad ynklighet.

Läkarvetenskapen säger att alla människor med fungerande balanssinne kan bli sjösjuka. Det finns forskning som visar att kvinnor är mer känsliga än män och även att det kan förvärras under menstruation eller graviditet.

Barn under två år har ännu outvecklade balanssinnen och slipper symptomen, men mellan två och tolv år är balanssinnet som känsligast och de barnen drabbas väldigt lätt. Därefter brukar mottagligheten avta med åldern. Personer över sjuttio blir däremot sällan sjösjuka. En anledning till att äldre sällan blir rörelsesjuka är att man rör mindre på sig och därför inte lika ofta utsätts för miljöer där förekomsten av rörelsesjuka är stor. En vanlig föreställning är att mottagligheten för sjösjuka skulle bero på hur bra balanssinne man har, men detta finns det inga bevis för.

Vanliga symptom på sjösjuka

Symptomen kan variera från milda till kraftiga och inkluderar ofta:

• Illamående och kräkningar
• Yrsel eller ostadighetskänsla
• Trötthet och blekhet
• Huvudvärk
• Muntorrhet
• Kallsvettningar
• Nedsatt aptit
• Ökad salivproduktion

Symptomen brukar komma gradvis men kan ibland uppstå snabbt.

Hur länge håller sjösjuka i sig?

Det beror på individen och omständigheterna, men normalt försvinner sjösjukan efter cirka två dygn om man är ute till sjöss under hela den tiden. Om man blir sjösjuk varje gång man är ute med båten beror det vanligen på att man är ute för kort tid för att hinna anpassa kroppen eller att man har för långt uppehåll mellan båtturerna. I värsta fall kan det bero på att man är väldigt mottaglig för att utveckla rörelsesjuka. Tyvärr finns inga moderna siffror på hur många som saknar förmågan att anpassa sig, men tidigare forskning redovisar att det rör sig om cirka 5 % av befolkningen.

Att man reagerar ombord på en båt men inte på tåg, i flygplan eller bil beror på att alla dessa farkoster har olika rörelsemönster och olika förutsättningar, till exempel med avseende på om man ser ut eller inte. Därför är det inget konstigt om man blir rörelsesjuk enbart när man är på sjön, och det kan till och med skilja sig mellan olika båttyper.

Minska risken för att bli åksjuk

Det finns flera effektiva sätt att minska risken för att bli sjösjuk redan innan symptomen uppstår. Här är våra förebyggande tips:

• Fokusera på horisonten eller på någon fast punkt långt bort istället för att titta på rörliga objekt.
• Undvik att läsa eller titta på skärmar.
• Undvik tung eller fet mat före avfärd.
• Se till att sova ordentligt innan resan.
• Se till att alla ombord är klädda så att de håller värmen. Sjösjuka innebär vanligen att man börjar frysa.
• Frisk luft hjälper, stanna helst uppe på däck.
• Undvik starka dofter som parfym eller matos.
• Förbered färden så mycket du kan. Då slipper du sitta i ruffen och jobba med navigeringen under resans gång.
• Om du eller någon annan i besättningen väntas få känning av sjösjuka när ni går ut – ta förebyggande preparat 4-5 timmar i förväg.
• Försök aktivera besättningen. Att vara på däck hjälper, stå vid rodret kräver koncentration och kan hålla sjösjukan borta.

Vad hjälper mot sjösjuka?

Om sjösjukan slår till ska du försöka minska den konflikt som sinnena upplever. Men det finns flera sätt att hantera sjösjukan. Se vår punktlista nedan.

Våra tips när du är sjösjuk:

• Ta över rodret och följ med lättare i båtens rörelser.
• Gå upp på däck och titta mot horisonten eller på någon fast punkt långt bort istället för att titta på rörliga objekt.
• Lägg dig ner. Gärna lågt i mitten av båten, eftersom rörelserna är minst där. Med slutna ögon blir symtomen lindrigare.
• Ät regelbundna måltider, men inga stora mängder mat.
• Det är viktigt att komma ihåg att sjösjukan gör att man förlorar mycket vätska. Så drick små mängder vatten regelbundet.
• Överväg att avbryta färden eller välja annan väg om sjösjukan blir besvärlig och flera drabbas.
• Ingefära i form av tabletter eller te kan hjälpa vissa.

Medicin mot sjösjuka

Man ska generellt sett vara försiktig med preparat mot rörelsesjuka eftersom de ofta leder till trötthet och har en allmänt dämpande verkan på kroppen.

Lider du av lindriga symtom finns det ingen anledning att införskaffa receptbelagda preparat. Då kan du nöja dig med dem som finns att köpa receptfritt på apoteket. Rådfråga en apotekare om hjälp om du känner dig osäker på vilket preparat som passar dig.

Om du anser att dina besvär är sådana att receptbelagda preparat krävs kan det vara klokt att i förväg planera din medicinering och söka rådgivning hos läkare eller sjuksköterska.

Viktigt! Man ska alltid rådgöra med apotekets personal för att försäkra sig om att det preparat man vill använda inte står i konflikt med annan medicinering eller sjukdom.