Hårt väder

Tips och råd vid hårt väder till havs!

Integritetspolicy

Alla har någon gång upplevt hårt väder med vindar av kulingstyrka och växande sjö och har känt hur jobbigt det kan bli. Och hur skönt det var att komma i hamn och koppla av.

Här talar vi om utsjösegling i kuling eller stormvindar och det är något helt annat än hård skärgårdssegling. När man lämnat kusten för att göra en översegling finns ingen möjlighet att hastigt söka lä eller ta nödhamn. Det finns bara en trygghet och det är att hålla båten gående. Det krävs framfart för att kunna styra en kurs och ta sjön. Och för framfart krävs att man kan föra segel.

Den som är van att sommarsegla i skärgården kan förr eller senare känna lockelsen att sticka ut utanför kusten och våga sig på en översegling till Danmark, Finland, Baltikum eller ännu längre. Det känns inte så märkvärdigt, bara som lite mera av samma sak. Och så kan det ju bli också när vädret är vänligt och allt fungerar som vanligt.

Men det blir en helt annan upplevelse när man överraskas av väder som man varken är utrustad, tränad eller bemannad för. Det går inte att avbryta färden, man måste fortsätta segla och klara av det. Även om det är jobbigt.

Att vara skeppare innebär ett stort ansvar för besättning och båt. Det gäller för en havskappseglare med tränad besättning. Och det gäller i högsta grad för den som är skeppare på en familjebåt med två makar, barnen och kanske en vän med ombord.

Planera inför utsjösegling

När man har semester är det skönt att ta dagen som den kommer och låta vindarna styra färden. De krav som ställs på båt och besättning är de gamla vanliga och inget att oroa sig för. Utsjösegling ställer däremot helt andra krav på komplett utrustning, förberedelser och träning. Ingen standardutrustad båt har vad som krävs för utsjösegling. Det gäller alltså att gå igenom och komplettera båtens utrustning. I den här första artikeln gör vi en genomgång av hur båten ska vara utrustad.

Men det helt avgörande är hur besättningen klarar att segla båten under extrema förhållanden. Kan de, vill de och orkar de? Vad händer om skepparen blir skadad? Hur många kan faktiskt segla båten? Och hur tacklar man sjösjukan? De frågorna går vi igenom nedan.

När vädret oförutsett slår om, sjön växer och sikten försvinner måste båt och besättning kunna fortsätta på de villkor som gäller. Utan framfart finns ingen säkerhet. Hårdvindssegling i en bra båt med tränad besättning kan vara en utmaning, men hårt väder till sjöss med en rädd, sjösjuk och otränad besättning kan bli en skrämmande och farlig upplevelse.

Det är dessvärre svårt att undvika pekpinnar, men för att de ska vara sakligt riktiga och grundade på erfarenhet har vi tagit hjälp av Gurra Krantz, en av Sveriges stora auktoriteter på havssegling. Gurra har deltagit i fyra Volvo Ocean Race och två Americas Cup. Han har en unik kunskap i ämnet.

Gurras första regel är glasklar - Om du kan undvika hårt väder - gör det!

Båt och utrustning vid hårt väder

De komponenter som man måste ha kontroll på är skrovet, riggen, seglen, motorn, skyddsutrustningen, navigationsmedlen och kommunikationsutrustningen. Här kommer nu en kortfattad genomgång.

Båten

Båten kan bli utsatt för hårda angrepp från vågor och vind. Särskilt vanliga är skador på roder och styrutrustning. En reservstyrning måste finnas.

Ventiler och luckor

Ventiler och luckor ska vara täta, dimensionerade för hårda påkänningar och kunna säkras.

Riggen

Riggen ska vara genomgången och alla förslitna detaljer utbytta. Rullgenua och rullstor underlättar en segelföring som är anpassad till förhållandena. Lämpligt för familjebåten men knappast på kappseglaren.

Seglen

Seglen, segelgarderoben ska innehålla både stormfock och stormstor i kraftig duk (gäller ej för rullstor). Storen ska ha två revlägen varav det ena långt upp på seglet. Det är viktigt att kunna föra segel. Bara framfart ger manöverförmåga.

Motor

Motor, en pålitlig, väl servad, motor ger trygghet. För att orka driva framåt i hårt väder bör den ha tillräcklig styrka. Motorn måste också köras för att ge ström till GPS, dator och annan instrumentering.

Skyddsutrustningen

Skyddsutrustningen ska omfatta livflotte, radarreflektorer, nödraketer, säkerhetslina, träpluggar att täta läckande bordgenomföringar med, brandsläckare och en extra lång, stark lina för eventuell bogsering. Ett bra tips är att livflotten kan hyras.

Kommunikation

Nära kust fungerar mobil, försedd med vattentät ficka, extra batteri och batteriladdare. VHF har större räckvidd och tillåter kontakt med yrkessjöfarten. Helst fastmonterad med mastantenn. Datorn ger god kommunikation och tillgång till löpande väderinformation. På långresa rekommenderas satellittelefon som kan hyras till rimlig kostnad. EPIRB nödsändare ger extra säkerhet.

Navigationsmedel

Utöver kompass, logg och lod bör man ha GPS med plotter, helst en i reserv också. Papperssjökort för aktuella områden är ett måste. Gärna radar. Och även AIS.

Viktigast är besättningen

Utrustningslistan verkar förstås evighetslång och kostsam, även om det ofta handlar om engångskostnader. Men det finns inga genvägar.

Ytterst är det besättningens förmåga som avgör. Bra utrustning som ingen är van att sköta blir värdelös. När kunskapen behövs finns den inte att köpa. Allt handlar om att tänka efter före. Vinterhalvåret när båten sover på varvet är den idealiska tiden att bygga på kunskaperna.

Det är farligt när båtens säkerhet beror av en sjökunnig person. Flera måste behärska samma saker. Samtidigt är det bra med en klar arbetsfördelning. Lämpliga roller är bland annat väderinformation och motorskötsel. Den som ska ha huvudansvaret för väderinformation kan under vintern gå en kurs i meteorologi för båtfolk och den motoransvarige kan ta en kurs i motorskötsel. Det finns kurser inom alla områden som är aktuella för fritidsbåtar. Nyttigt och roligt.

Så lägger man grunden till en bra båtsäsong, men att ha kunskapen är en sak och att förmå utnyttja den är en annan. Dit når man genom träning och det är vad man behöver starta med varje år. I nästa nummer kommer vi att tala om förberedelserna och själva genomförandet av seglingen. Hur ska en checklista se ut? Vad ska med - var - vem?

Hur rollfördelningen än ser ut är det alltid skepparen som har ansvaret. Det handlar om att våga ta besluta. Och att våga ompröva beslut när förhållandena kräver det. Det går alltid att ta tillbaka, men förberedelser kan aldrig göras i efterhand.

Ett annat av Gurras visdomsord - Check! Double check! Trouble check!