Här kan du enkelt göra en skadeanmälan, antingen online eller via telefon.
Anmäl båtskadaAtlanticas historia började i Göteborg, Sveriges andra stad till storleken, men Sveriges handelsstad nummer ett. Här fanns den största hamnen och det var via Göteborg som vägen gick ut i världen. Handeln, och till viss mån även staden, styrdes av de ledande handelshusen samt de större redarna, som samarbetat för regionens utveckling genom decennierna. Ägarfamiljerna till dessa bolag hade umgåtts och samarbetat i generationer och hade tillsammans byggt upp en vi-känsla och gemensamma mål – en miljö som banade väg för snabba och effektiva beslutsvägar samt som aktivt motarbetade långbänkar och fördröjningar. Uppstod en situation så löstes det ofta snabbt och smidigt via kontaktnätet.
1916 var också en tid av krig ute i världen. Sverige var ännu förskonat, men Göteborgs internationella handel kände av den konkreta risken det innebar att under rådande förhållanden frakta gods med fartyg på haven. Premierna för att försäkra gods och fartyg hade skjutit i höjden och åt upp en allt större del av den beräknade förtjänsten för redarna och shippingföretagen.
Trots de stora riskerna var det få svenska fartyg som de facto sänktes. Förhållandet mellan de höga premierna och den faktiska påverkan som krigstillståndet gjorde skapade en frågeställning om hur försäkringsfrågan bäst skulle hanteras.
Gunnar Carlsson var en av Göteborgs unga stjärnskott som på bara några år hade tagit sig från botten till VD-stolen på rederiaktiebolaget Transatlantic. Han såg dock detta förhållande som en möjlighet för Transatlantics verksamhet. Tillsammans med några kollegor från försäkringsbranschen och shippingen, med liknande intressen som Carlsson, grundade han det egna försäkringsbolaget Atlantica, 1916, med inriktning främst på att försäkra det egna tonnaget samt de egna lasterna som mäklades och fraktades.
Som VD för det nybildade bolaget sattes Nils Philipson, en man med verksamhet i både redarnäringen och försäkringsbranschen. Som vice VD valdes Christian Röhss, som med sina djupa kontakter in i Göteborgs näringsliv, var en viktig affärslänk för det nybildade bolaget. För företagets verksamhet byggdes snart ett eget kontorshus på Södra Hamngatan 5, mitt i redarnäringens högborg, i centrala staden.
Det nya bolagets focus var från början nischat till just shipping och tonnage, men ägarna försäkrade även deras privata flotta i bolaget samt hjälpte deras affärsbekanta och vänner med att försäkra deras privata båtar. Denna del av bolagets verksamhet var till en början endast en marginalföreteelse, men marknadens behov av en aktiv fritidsbåtsförsäkring gjorde att företagsledningen anade att det fanns en affärsnytta med att ge denna del större tillväxtmöjligheter än vad som ursprungligen var tänkt.
Atlantica började så smått att marknadsföra sin verksamhet mot fritidsbåtssektorn. Ett ombud knöts till bolaget i Stockholm och antalet försäkrade fritidsbåtar växte snabbt. När så Christian Röhss son, Hugo, började i bolaget 1936 fick han ansvaret för fritidsbåtsförsäkringen och tog till sig uppgiften med största allvar och professionalism.
Under Hugo Röhss tid växte fritidsbåtsverksamheten från ett embryo till den verksamhet som framtidens Atlantica skulle byggas på. Hugo drev till en början verksamheten endast tillsammans med företagets Stockholmsombud och han såg till att hela tiden arbeta nära kunderna samt att han byggde upp ett nätverk av kunniga varv och båtbyggare som han kunde dela förtroende för. Hugo Röhss insåg att han måste lära känna båtbranschen i grunden och började systematiskt kartlägga alla varv inom Västsverige från norska gränsen ned till Varberg och upp till Vänern och Karlstad. Han besökte dem alla, stora som små, gjorde noggranna noteringar om vilka som kunde anförtros reparationer och vad de tog betalt, vilka som byggde nya båtar och vilka typer av båtar de byggde samt rekryterade duktigt folk som ombud.
Alla besök dokumenterades med anteckningar om varvets läge, utrustning, ägare, arbetskraft och potential. Hugo noterade även vilka nybyggen som var på gång, vem som var köpare och om köparen kunde kontaktas med en offert. Det gällde inte bara att tävla med konkurrenterna om kunderna, utan att lyckas övertyga oförsäkrade båtägare om värdet av att försäkra sin båt.
Just detta att arbeta nära kunden blev lite av ett signum för Hugo Röhss sätt att bygga upp Atlantica. Varje helg under sommarhalvåret tillbringade familjen till sjöss, ofta vid någon kappsegling, både för att vara behjälplig, men självklart också för att sprida Atlanticas goda namn.
Hugo Röhss var noga med att hålla varven nära sig och var gärna med ute vid besiktningar och diskussioner. Han var en händig man som förstod sig på de tekniska möjligheter och konstruktioner samt trivdes med att gemensamt komma fram till bra lösningar för både kunden och bolaget, där kundens väl sattes före bolagets. Trots denna inställning levererade alltid fritidsbåtssidan goda siffror, utom det enda förluståret 1969, då stormarna på Västkusten skadade rekordmånga båtar.
När så Hugo Röhss började trappa ned som avdelningschef på Atlanticas fritidsbåtsavdelning, 1975, var det ett blomstrande företag som nu kunde styras in i den framtida dataåldern. Han kände att tiden var mogen för honom att lämna sitt livsverk vidare. Hans arbetssätt med kartotek och räknesnurra började kännas föråldrat och Hugo hade inget intresse av att vara med in i den nya tekniska dataåldern.
Efter Hugo Röhss avgång tog Stefan Sjöström över som chef 1979, och under hans fyra år fortsatte den organiska tillväxten. Tempot på utvecklingen höjdes ytterligare då Jan Stenbecks Investment AB Kinnevik gick in som ägare i början av 80-talet och inledde en ny fas i Atlanticas utveckling.
När Stefan Sjöström efterträddes av Paul Kuuse 1983 hade Atlantica cirka 13000 försäkringar och omsatte 18 miljoner SEK. Nu började Atlantica utnyttja marknadsundersökningar som underlag för produktutveckling och marknadsföring samt att man började visa sig på de årliga båtmässorna. En stor satsning på begriplig presentation av försäkringsvillkoren fick stort och positivt gensvar. Nu föddes också AtlanticaTidningen som skrevs och redigerades vid Kuuses köksbord fram till 1995. Atlanticas strategi var klar och enkel. Bolaget skulle arbeta med och för båtfolket. Den egna personalen skulle bestå av erfaret båtfolk som samarbetade med ett nätverk av kompetenta reparatörer och varv för att säkra att kundernas båtar blev professionellt omhändertagna och att ingen behövde vara utan sin båt längre än nödvändigt. Egentligen den inställning som Hugo Röhss hela tiden hade arbetat för och efter.
Som båtspecialister ville Atlantica också leda utvecklingen av båtförsäkringsprodukter. Med den kunskap Atlantica hade om marknaden blev ambitionen att försöka minska riskerna för stöld och skador och att premiera de båtägare som var villiga att delta i det arbetet. För att minska båtstölderna utvecklades ett antal stöldskyddsprodukter. Först ut var LåstBåt-försäkringen där båtägaren fick lägre självrisk och premie vid stöld. Fortsättning skedde med NautiLock startspärr för inombordsmotorer. Atlantica gav bidrag till installationen, gav befrielse från självrisken vid stöld och erbjöd tio procents premiereduktion. Den följdes sen av NautiLock för båtar med utombordsmotorer 1998.
På 1990-talet inleddes även ett samarbete med Marine Power om speciella märkesförsäkringar. Första märkesförsäkringarna var för Örnvik och Uttern.
Paul Kuuse avgick som chef 2000 och efterträddes av Conny Landström. Inom Kinnevik hade ett nytt försäkringsföretag, Moderna Försäkringar, vuxit fram och i det integrerades nu Atlantica. Samtidigt flyttades huvudkontoret till Stockholm.
Atlantica satsade också tidigt på Internet och blev under 2000-talet första båtförsäkringsbolaget med att lansera en hemsida. På hemsidan kunde kunden läsa information om våra olika försäkringar samt jämföra sin premie.
Under 2007 sålde Kinnevik dotterföretaget Invik, i vilket Moderna Försäkringar och Atlantica Båtförsäkring ingick, till isländska Milestone. Emellertid hann de inte påverka företagets utveckling innan de blev indragna i den isländska finanskrisen.
Redan i slutet av 1900-talet nådde Atlantica ställningen som marknadsledare mätt i premie och den utvecklingen har sedan fortsatt. Upprepade undersökningar hade bekräftat att den valda vägen med nära samarbeten med båtproducenterna, starka relationer till reparatörer och båtvarv och ständig produktutveckling har varit rätt strategi.
När isländska Milestone kom på obestånd blev Moderna Försäkringar på nytt till salu och köptes denna gång av Nordens näst största försäkringskoncern, Tryg A/S. Under deras ägo har Atlantica ytterligare stärkt målsättningen att arbeta nära och tillsammans med kunden, genom att alltmer fokusera på den glädje som båtlivet ger och den nytta som ett bra samarbete kring kundens båtägande kan ge.
Den 30 september firar Atlantica 100 år. Det är med stolthet vi ser tillbaka på vår historia och vad vi har åstadkommit. Men det har inget värde i framtiden om vi inte fortsätter att förbättra och utveckla oss som bolag samt vara en betydande del av båtlivet. Målet är glasklart, vi ska vara Sveriges piggaste hundraåring.
Hundraårsfirandet invigde vi på Båtmässan i Göteborg, som huvudpartner till mässan. Firandet fortsatte sedan på Allt för Sjön i Stockholm, även där som huvudpartner.
Under 2017 kunde ni träffas oss på event runt om i Sverige. Vi vill vara ute hos er, våra kunder, därav deltog vi på många event runt om i landet, bland annat.
2018 följer i 2017 års tecken med många besök på event runt om i Sverige. Glädjen med att delta på alla event är möjlighet att träffa och prata med alla er glada och båtintresserade kunder.
I år kan ni träffa på bland annat dessa event: